Som whiskykännare är man ofta på jakt efter alternativa drycker, både ur ett spännings- och prisperspektiv. De två drycker som står whiskyn närmast är troligtvis rom och cognac, där jag alltid ansett den sistnämnda som underlägsen. Tills vi hittade cognac från Vallein-Tercinier.

Det är kanske lite elakt att generalisera och klassa cognac som en relativt sett svag spritdryck, men det kommer ur besvikelsen efter att ha smakat alla de sorter som är så hårt marknadsförda. Hennessey till exempel. Kommersialiserad in absurdum, ofta platta och livlösa, nästan alltid buteljerade vid tunna 40%. Det händer liksom inget och det är för mig alltför tillrättalagt utan någon vidare komplexitet.

Men vad är då cognac? Det är ett destillat av jästa vindruvor som lagras på ekfat där all produktion måste ske i regionen Cognac i västra Frankrike. Regleringen kring vad som får klassas som Cognac är hård och man har dessutom en inbördes klassificering gällande kvalitet där de två främsta klasserna kallas Grande Champagne och Petite Champagne (skall inte förknippas med distriktet Champagne i östra Frankrike).

Cognacfat hos Vallein Tercinier

Dessa klassificeringar innehar två sorters cognac jag nyligen kom över som utklassat all annan cognac jag provat och är det närmaste högkvalitativ whisky jag kommit. Nej, inte det närmaste förresten, det är som högkvalitativ whisky. Väldigt hög sådan. Vallein-Tercinier heter det lilla familjeägda huset som står bakom buteljeringarna. Familjen har tillverkat cognac i 500 år och är nu i femte generations cognacmakare. Inte hört talas om dem? Inte så konstigt, de finns inte på Systembolaget, varken i butik eller i beställningssortimentet, och de är en småskalig aktör på cognacmarknaden, men ack så aktad!

Vallein-Tercinier

Det som gör Vallein-Tercinier speciella i cognacvärlden är att de är en av få aktörer som släpper åldersangiven cognac. Dessutom är de ibland cask strength eller åtminstone över 40%. Det gör så mycket! De två sorterna vi har provat, Hors d’Age och Lot 65 är buteljerade vid 42% samt 47%, den ena är minst 40 år gammal och den andra är från 1965. Fina förutsättningar.

För att förstå namnen på de båda sorterna behöver vi snabbt gå igenom hur ålder och namn fungerar i cognacvärlden. Ni har säkerligen sett namn som VS, VSOP och XO tidigare, och de är liksom Hors d’Age en åldersindikator. Notera att vi inte inkluderat alla klassificeringar.

Klassificering – Ålder i år enligt lag – Ålder i år i praktiken

VS (very special) – 2,5 – 3 till 5
VSOP (very special old pale) – 4,5 – 6 till 12
XO (extra old) – 6,5 – 12 till 35
Extra – 6,5 – 20 till 50
Hors d’Age – 6,5 – 30 till 65
Héritage – 6,5 – 30 till 65
Vintage 6,5 – 20 och uppåt (det finns cognac som är över 100 år gammal)

* Från 2018 måste XO vara minst 10 år gammal

Hors d’Age är alltså en benämning på cognac som i praktiken är mellan 30-65 år medan Lot 65 tillfaller begreppet Vintage. Cognac är fortfarande relativt whisky betydligt billigare vid hög ålder men även här börjar priserna att stiga. Därför bör man passa på att införskaffa några juveler medan man fortfarande kan. Vi vågar påstå att det här är bland världens bästa cognac. Juveler, var ordet.

Vallein-Tercinier Hors d’Age

Typ: 20 olika Grande och Petite Champagne
Ålder: Minst 40 år
ABV: 42%
Pris: Ca €110

Doft: Aldrig förr har jag doftat en spritdryck som påminner så mycket om vällagrad whisky som inte är whisky. En sällsam blandning av tropiska frukter i form av nektarin, aprikos och passionsfrukt tillsammans med en fin honungstouch och mint från eken.

Smak: Visst, eken känns i form av kryddig kanel och ingefära, men det gör den i whisky också. Och sedan kommer de igen, frukttonerna, och återigen tropiska (sorry, men det är vår favorit). Även lite päron och äpplen samt honung.

Eftersmak: Komplex. Allt gifter sig fint.

Kommentar: Ett fantastiskt alternativ till whisky, det enda negativa vi har att säga är att 42% är i minsta laget då den blir lite, lite tunn, men aldrig störande så.

Betyg: Ca 89-90 hattar av 100. Finns att köpa här

 

Vallein-Tercinier Lot 65

Typ: Grande Champagne från 1965
Ålder: 50 år
ABV: 47% (cask strength)
Pris: Ca €250

Doft: Smått otroligt hur något såhär gammalt kan vara så fräscht! Eken är inte alls dominant på något sätt (även om man känner lite mint och sågspån), snarare är det den fantastiska ansamlingen av tropiska frukter som leder vägen: mango, papaya, passionsfrukt, persika och banan. Det är likvärdigt med Bowmore och Lochside från 1966 eller Caperdonich från 1972. Eller Benriach från 1976. Eller irländsk whisky från slutet av 80-talet. Wow!

Smak: Dito. Frukt, frukt och mer frukt. Passionsfrukten är tydligast och nu har nektarin smugit sig in också. Knappt inga spår av ekens kryddighet. Magi.

Eftersmak: Mycket, mycket lång. Och hur kan den fortfarande vara så fruktig?

Kommentar: Den största spritdryck jag sippat på som inte varit en single malt.

Betyg: Ca 92-93 hattar av 100. Finns att köpa här