Det röda gruset på Roland Garros i Paris är aldrig stilla under försommarens två första veckor. Dammet viner när spelarna graciöst flyter ut på mot sidlinjerna och hinner upp bollar som bara det sävliga gruset tillåter. Vi satt klistrade på läktaren under några härliga dagar och det böjds sedvanligt på stor tennis i Paris.

Roland Garros, eller Franska Öppna som vi oftast kallar det i Sverige, är en av de fyra Grand Slam-tävlingarna som spelas varje år. Den har inte samma status som Wimbledon men för oss svenskar är grus ett heligt underlag, mycket tack vare de svenska framgångarna via Björn Borg och Mats Wilander. Grustennis anses också av många som det roligaste underlaget att titta på eftersom det är det långsammaste. Det genererar längre bollar och fint baslinjespel. Eftersom Roland Garros också, precis som de fyra andra grand slam-tävlingarna, spelas i femsetsmatcher och i sju omgångar, anses den vara den mest fysiskt krävande av alla världens tennisturneringar.

1925 blev turneringen öppen för utländska spelare men tävlingen är daterad till 1891. Men varför namnet Roland Garros, och vem var denna man? Roland var den förste personen att flyga över Medelhavet, år 1913, och sedermera blev han pilot för de franska styrkorna i första världskriget där han också stupade blott 29 år gammal. Garros var en stor tennisfantast och området som han ofta besökte i Paris i tjugoårsåldern var samma område som turneringen spelas på än idag, och 1920 fick det namnet Roland Garros. Det har diskuterats kring att lämna området och bygga nya faciliteter men dessa planer har grusats. Fransmännen gillar sin historia.

Inne på Roland Garros där stråhattarna frodas

I Roger Federers frånvaro, vilken valde att avstå årets turnering till vår stora besvikelse, ligger våra sympatier hos fyrtornet och kroaten Marin Cilic, 28 år gammal. Detta eftersom han tränas av vår gode vän Jonas Björkman, gentlemannen från Alvesta. Vi följde Cilic matcher på plats i boxen i andra och tredje omgången och han ser ruggigt stark ut. Han är lugn och samlad på banan och han låter serven och forehanden tala. Dessutom bär han kläder från italienska FILA. Kan det här vara året då han tar sig vidare från fjärde omgången på gruset? I så fall väntar troligtvis Wawrinka, en grusmästare på Roland Garros. Vi önskar att vi kunde ha stannat kvar och sett det mötet också.

Feliciano Lopez, den vänsterhänte playboyen från Spanien, servar mot Marin Cilic i tredje omgången på den näst största arenan på området, Suzanne Lenglen

Tre entusiaster och Jakob Waern i Cilic’s box på Lenglen. Jacob är dock en ”citizen of the world” och tar seden dit han kommer, om än med viss skepticism

Mellan tennis kommer vin

Stämningen inne på området är god. Säkerhetskontrollerna är av naturliga skäl rigorösa men aldrig störande. Något som alltid förundrat och inspirerat oss är att fransmännen klär upp sig till tennis även om det är varmt. En liten kavaj till långbyxorna i trettiogradig värme? Inga problem. Man går inte på tennis klädd hur som helst. Domarna, linjemännen, funktionärerna och bollkallarna är också enhetligt klädda med klassiska Lacoste som tillverkare. Stråhatt när solen ligger på. Mycket, mycket bra.

Mellan matcherna väntar förfriskningar, men kanske är Roland Garros ett av världens minst prisvänliga ställen. En Heineken för €9? Taget, såklart. Och en flaska vitt, tack. Den franska arrogansen visade sig dock när vi hamnade i en dispyt gällande val av bord. Du kan aldrig vinna den diskussionen utan knytnävar och det skulle såklart aldrig falla oss in. Vi tar en flaska vitt till, tack.

Chips- och öllunch för att undvika kö, Måns gör intervju med P4 på uppstuds

Två herrar som denna lördag initialt var tröttare än en Roland Gaross-spelare efter att ha förlorat en femsetmatch. Vi vände dock underläget efter lite förfriskningar

Man andas in historien på Roland Garros överallt. Betongen är sliten men stilenlig. Nere i spelarkorridorerna hänger porträtt på tidigare mästare. Champagnen som gäller är som alltid Moet. Man trivs här, även om vi håller de tre andra Grand Slam-tävlingarna högre i termer av bekvämlighet och utbud. Kanske är man lite bortskämd också, för ruset man känner när man väl sätter sig och tittar på Grand Slam-tennis är svåråtkomligt annorstädes.

Måns och Wiberg tar del av tennishistorien i Frankrike på lite olika sätt utifrån ett gentlemannaperspektiv

Så hur går det i år, vem jagar sig fram till titeln? I skrivande stund är det strax dags för Cilic fjärde omgång mot Kevin Anderson. Vi ser en transportsträcka framför oss, Marin har inte tappat ett set ännu. Väl där torde Wawrinka som sagt vänta men han skall först ta sig an hemmahoppet och publikfavoriten Monfils. Blir det Wawrinka kan sagan vara över, Stan passar Cilic illa.

Dock är nog detta i längden oväsentligt för i finalen på andra sidan kommer Rafael Nadal att stå. Den nyss fyllda 31-åringen är ett monster som äter upp allt i sin väg, och så är det nästan alltid på det röda gruset i Paris. Rafa har vunnit turneringen nio gånger. Det är overkligt. Mycket ska till om han inte skall ta sin tionde, ett rekord som aldrig kommer att slås. Men vi hoppas att det inte blir så. Vi hoppas att en gänglig och fin kroat vid namn Marin Cilic står där med bucklan på söndag. Jaga på, Marin.

Cilic avlossar en servemissil i Roland Garros’s andra omgång på Court no 1, den tredje största arenan och samtidigt den mest gemytliga